The English version: http://www.longevityforall.org/nordic-longevity-outreach-english/

The Finnish version: http://www.longevityforall.org/nordic-longevity-outreach-finnish/

The Danish version: http://www.longevityforall.org/det-kritiske-behov-for-at-fremme-forskning-omkring-aeldning/

Swedish translation (by Johan Paulsson)

Det akuta behovet av att främja forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar i syfte att förbättra hälsa och livslängd för den åldrande befolkningen i Norden och globalt

Under de senaste årtiondena har den genomsnittliga förväntade livslängden ökat globalt, och nått ett genomsnitt på ca 70 år 2014 (6 år längre än 1990) sett till hela världen, jämfört med omkring 80 i industrialiserade länder (jämfört med ca 50 år i i-länderna i början av 20-talet). I de nordiska länderna – Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island – är den förväntade livslängden bland de högsta i världen – en bra bit över 80. Även om den ökande medellivslängden återspeglar en generellt positiv mänsklig utveckling, så uppstår nya utmaningar. De härrör från det faktum att åldrande i sig själv är associerat med biologiskt och kognitivt förfall, även om graden och hastigheten av avtagande kognitiv förmåga , fysisk svaghet och psykiska funktionsnedsättningar kan variera individer emellan.

Degenerativa åldrandeprocesser är den huvudsakliga bakomliggande orsaken till icke-smittsamma sjukdomar (NCD), inkluderat cancer, ischemisk hjärtsjukdom, stroke, typ 2-diabetes, Alzheimers sjukdom, obstruktiv lungsjukdom med flera.
Åldrande ökar också risken för sjuklighet och dödlighet i infektionssjukdomar såsom lunginflammation och influensa. Dessutom ökar känsligheten för skada och trauma (såsom fall och hjärnskakning), på grund av försämringar av balans och mentala tillstånd, och även risken att falla offer för våld ökar kraftigt ökar med åldrandet. Även processerna för själva åldrandet förvärrar och förstärker effekten av andra riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar (tobaksbruk, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och skadlig användning av alkohol). Sammanfattningsvis är åldranderelaterat hälsoförfall den främsta orsaken till dödlighet och sjuklighet i hela världen och bör åtgärdas på grund av hur allvarligt problemet är. På grund av dessa allvarliga och negativa effekter betraktas åldrande redan som en av de största ekonomiska och samhälleliga utmaningarna som de flesta länder – särskilt i den industrialiserade världen – kommer att ställas inför under de kommande decennierna.

Utmaningen med det åldrande samhället har blivit allmänt erkänd och många forsknings- och utvecklingsprogram runt om i världen har initierats för att ta itu med åldersrelaterade sjukdomar. Men för närvarande är medicinsk forskning och utvecklingsarbete främst inriktat på enskilda sjukdomar som Alzheimers, hjärtsjukdomar, benskörhet, diabetes, cancer mfl. De underliggande degenerativa åldrandeprocesserna, avgörande för uppkomsten av dessa sjukdomar, är ofta mindre uppmärksammade. Nya riktningar inom forskning och utveckling använder ett mer holistiskt synsätt för att ta itu med degenerativa processer och negativa biologiska effekter av människans åldrande, tar itu med flera stora grundläggande orsaker till åldrande och åldersrelaterade sjukdomar på en gång och på ett sammanhängande sätt. Sådana metoder verkar mycket lovande, av följande skäl:
De stöds redan av vetenskapliga konceptbevis, som omfattar bevis för ökning av den hälsosamma livslängden i djurmodeller samt nya tekniska möjligheter att ingripa i fundamentala åldrandeprocesser. All förbättring av denna forskning kan ge kumulativa effekter och påskynda övergången från grundläggande studier till allmänt tillgängliga behandlingar.
Dessa kan ge lösningar på ett antal icke-smittsamma, åldersrelaterade sjukdomar, i den mån sådana sjukdomar starkt påverkas av degenerativa åldrandeprocesser (såsom kronisk inflammation, korslänkning av makromolekyler, somatiska mutationer, förlust av stamcellspopulationer mfl). Dessutom kommer de sannolikt att minska mottagligheten hos de äldre även för smittsamma sjukdomar på grund av förbättrat immunförsvar.
Det innovativa, tillämpade resultatet av sådan forskning och utveckling kommer att leda till hållbara lösningar för ett stort utbud av åldersrelaterade medicinska och sociala utmaningar, som kan vara globalt användbara. Den viktigaste av dem är de besparingar i sjukvårdskostnader för åldersrelaterade sjukdomar och ökning av den produktiva delen av livet för äldre personer. Dessa potentiella effekter gör denna forskning till den potentiellt mest lönsamma formen av allmän och biomedicinsk forskning.
Sådan forskning och utveckling bör stödjas av etiska skäl, för att ge likvärdiga vårdchanser både för de äldre som för de unga.
Därför är det samhällets plikt, särskilt för de yrkesverksamma inom biologi, medicin, sjukvård, ekonomi och samhällspolitiska organisationer att bestämt rekommendera ökade investeringar i forskning och utveckling som handlar om förståelse för de mekanismer som är förknippade med det mänskliga biologiska åldrandet och omsätta dessa insikter till säkra, prisvärda och allmänt tillgängliga tillämpade tekniker och behandlingar.

Därför uppmanar vi dig att ta upp med regeringen, eller någon institutionell krets där du är aktiv och inflytelserik, avsikten att skapa och genomföra följande strategier för att främja forskning om åldrandets biologi och åldersrelaterade sjukdomar, för att förbättra hälsan hos den globala åldrande befolkningen:
1) Finansiering: Agera för att säkerställa en betydande ökning av statliga och icke-statliga medel för målinriktad (translationell) forskning för att förhindra degenerativa åldrandeprocesser och tillhörande kroniska icke-smittsamma sjukdomar och handikapp, och för att förlänga det hälsosamma och produktiva livet.
2) Stimulansåtgärder: Att ta fram och anta lagar och regelverk som ger incitament för målinriktad forskning och utveckling som syftar till att specifikt behandla utveckling, registrering, administration och tillgänglighet av läkemedel, medicinsk teknik och andra terapier som kan komma att förbättra åldrandeprocesser och associerade sjukdomar samt förlänga det hälsosamma livet.
3) Institutioner: Agera för att etablera och expandera nationella och internationella samordnings- och samrådsstrukturer, program och institutioner som styr främjande av forskning, utveckling och utbildning på åldrandets biologi och associerade sjukdomar och utveckling av kliniska riktlinjer för att modulera åldrandeprocesser och tillhörande åldersrelaterade sjukdomar och förlänga den hälsosamma och produktiva livslängden för befolkningen.
Dessa åtgärder är utformade för att minska den ekonomiska bördan av åldrandeprocessen och för att lindra lidandet för de äldre och deras närstående. Sett till den positiva sidan, om det beviljas tillräckligt stöd, kan dessa åtgärder öka den hälsosamma livslängden för äldre, förlänga produktivitet, interaktion med samhället och öka känslan av njutning, syfte, jämlikhet och värdering av livet.

Nordiska länder – grundat på sina beprövade insatser för att öka den hälsosamma livslängden, sina enorma medicinska, vetenskapliga, sociala, ekonomiska och humanitära kapacitet – kan spela en ledande roll för att uppnå dessa mål i regionen och globalt.

Vi uppmanar er att använda tillfället för den Nordiska Kongressen i Gerontologi för att öka medvetenheten om problemet och främja målet att uppnå en ökad hälsosam livslängd för alla genom att stödja biomedicinsk forskning om åldrandet.

Se även: “The Critical Need to Promote Research of Aging and Aging-related Diseases to Improve Health and Longevity of the Elderly Population” Aging and Disease, 6 (1), 2015

http://www.aginganddisease.org/EN/10.14336/AD.2014.1210
http://www.longevityforall.org/the-critical-need-to-promote-research-of-aging-around-the-world/

Vi jobbar för ett långt friskt liv för alla invånare genom forskning, folkhälsa, och social aktivism. Vi vill betona vikten av att prioritera den vetenskapliga kampen mot den stora fienden till ett långt friskt liv – åldrandeprocessen. Åldrandeprocessen är roten till de flesta kroniska sjukdomar som drabbar jordens befolkning. Denna process orsakar majoriteten av handikapp, sjukdom och lidande, och måste behandlas därefter. Samhället måste lägga sina resurser för att behandla åldrande precis som övriga sjukdomar. Åldrandeproblemet är allvarligt och hotande. Trots detta ser vi ofta ett total likgiltighet till dess realitet och allvar . Det finns en tendens att ignorera framtiden, att distrahera sig från åldrande och död, och även att presentera åldrande och död på ett missvisande, ursäktande och utopiskt synsätt. Samtidigt, finns det en ogrundad tro att åldrandet är en fullständigt ohanterbar, oundviklig process. Denna ignorans av problemet och den ogrundade känslan av vanmakt hjälper inte till med att förbättra hälsan hos de äldre och deras möjligheter till ett långt friskt liv. Det finns ett stort behov av att presentera problemet med dess fulla allvar och vikt och agera för dess lösning med det bästa av vår förmåga. Vi vill öka allmänhetens medvetande kring problemet med åldrande med de följder som det innebär. Vi vill att allmänheten ska erkänna detta allvarliga problem och lägga våra resurser – ekonomiska, socio-politiska, vetenskapliga, teknologiska och media – till mesta möjliga nytta för att hjälpa den åldrande befolkningen, för möjligheten till ett långt friskt liv. Vi hävdar att mental och själslig mognad och förlängningen av ett långt friskt liv inte nödvändigtvis är samma sak som åldrande och försvagning. Vi kämpar för tillämpningen och ökningen av basal och applicerad biomedicinsk forskning, och även utvecklandet av teknologier, industriella, miljömässiga, kring folkhälsoaspekter och utbildningar, speciellt inriktat på ett långt friskt liv,. Om dessa satsningar ges tillräckligt stöd, så kan de öka den friska livslängden hos den åldrande befolkningen, perioden av produktivitet,de äldres bidrag till utvecklingen av samhället och ekonomin, såväl som deras känsla av mening och livskvalite. Vi förespråkar utvecklandet av vetenskapliga metoder för förlänging av det friska livet, och att detta får mesta möjliga genomslag och det politiska stöd som det förtjänar, inte bara av det grupper av experter utan också av den stora allmänheten.

Transhumanister vill med hjälp av teknik och vetenskap åtgärda det vi anser är mänskliga tillkortakommanden. Ett av de mest uppenbara bristerna är vårt biologska åldrande och vår slutgiltiga död. Idag har forskningen mognat till den grad att vi inte ser några fundamentala hinder att på medicinsk väg avstanna åldrandeprocessen. Vi underskattar inte svårigheterna; en konsensus kring varför vi åldras måste etableras bland forskare, enorma resurser krävs till forskning och teknikutveckling och det kommer sannolikt ta många årtioenden. Men det är möjligt.

På grund av detta anser vi att åldrandet bör klassificeras som en sjukdom.

Det här är ett kontroversiellt ställningstagande. Idag är vi som anser att åldrandet bös ses sjukdom en liten minoritet i samhället. Detta är mycket olyckligt. För att mer resurser ska satsas på att lösa åldrandets gåta krävs allmänhetens stöd. Forskningsanslag tilldelas generellt inte projekt som inte har potential att lösa ett upplevt problem.

Vi tror att det finns en stor grupp människor som inte har tänkt igenom för- och nackdelarna med att bota ålderandet. Dessa människor är kloka och rationella, och skulle kanske dela vår syn om de fick chansen. Därför har vi samlat de vanligaste invändingarna mot att bota åldrandet, och beskrivit varför vi tror de inte håller.

Vanliga invändingar mot att bota åldrandet – och varför de inte håller

Är det inte onaturligt att stoppa åldrandet?
Absolut, och det är inget fel med det. Det är ofta rätt att manipulera naturliga skeenden. Förmågan att förändra naturen till vår fördel har givit mänskligheten enorma fördelar; och vi har gjort det sedan tämjandet av elden. Det finns ingen moralisk anledning att inte manipulera och förbättra naturen när det ligger i vårt intresse. Tänk på vaccin som räddat miljontals liv, användingen av konstgödsel för att öka jordbrukets avkastning, uppskjutningen av GPS-satelliter som gör positionering på jordytan möjlig och användandet av kontaktlinser. Att ändra naturen till det bättre är ett rättfärdigt och ärorikt mänskligt åtagande.

Självklart finns det många fall då det föreligger praktiska, riktiga skäl att inte manipulera naturen. Poängen är att vi inte kan avgöra rätt och fel genom att fråga om något är naturligt eller inte. Vissa naturliga saker är dåliga, så som svält, barncancer och tsunami-vågor. Och vissa konstgjorda saker är dåliga, så som bilolyckor, luftföroreningar och kärnvapenkrig.

Jag vill inte!
Okey, det är ingen som kommer tvinga dig. Precis som sjukvården idag är frivillig kommer livsförlängande behandlingar i framtiden också vara det.

Kommer jorden inte bli överbefolkad?
En ökande folkmängd är något vi måste ta itu med förr eller senare även om en hälsosam ökning av livslängden inte skulle ske. Att lämna människor åt sitt öde och låta dem dö är inte en acceptabelt lösning.

En stor befolkning ska inte ses enbart som ett problem. Ett annat sätt att se på det är att många människor nu lever meningsfulla liv vilka aldrig hade levts om befolkningen varit mindre. Man kan fråga sig exakt vilka människors liv de som beklagar sig över överbefolkning hade önskat inte skulle ha levts. Skulle det verkligen ha varit bättre om flera miljarder av jordens människor aldrig hade funnits, och det inte levt några andra människor i deras ställe? Självklart ska det inte förnekas att en allt för snabb befolkningsökning kan leda till trängsel, fattigdom och utarmning av naturresurser. I den meningen kan det uppstå allvarliga problem som behöver tas itu med.

Hur många människor jorden kan försörja på en behaglig levnadsstandard beror på den teknologiska nivån (samt hur resurserna fördelas). Ny teknik, allt från enkla förbättringar av bevattning och skötsel, till modernare gruvdrift och effektivare sätt att framställa el, till genetiskt designade grödor, kan fortsätta att höja avkastningen för mat och andra resurser, samtidigt som miljöpåverkan och lidandet för djur minskas.

Miljövänner har rätt när de insisterar att status quo är ohållbart. Det är fysiskt omöjligt att fortsätta som nu för evigt, eller ens särskilt länge till. Om vi fortsätter att göra slut på jordens tillgångar i nuvarande takt, och inte hittar några nya eller lära oss utnyttja andra alternativ, kommer vi få allvarlig brist på resurser någon gång runt mitten av detta århundrade. Den extrema miljörörelsen har en lösning på detta: de föreslår att vi vrider tillbaks klockan till en idyllisk tid före industrialiseringen och lever i hållbar harmoni med naturen. Problemet med det är att den förindustriella tiden var allt annat än idyllisk. Den innebar ett liv i fattigdom, misär, sjukdom, hårt kroppsarbete från morgon till kväll, vidskepliga nojor och kulturell trångsynthet. Inte heller var det sunt för miljön – vilket vi kan se på skogsskövlingen i England och regionerna runt medelhavet, ökenspridningen i stora delar av mellanöstern, utarmningen av jorden hos anansazierna i Glen Canyon, ödeläggelsen av jordbruksmark i antika mesopotamien genom försaltning från konstbevattningen, mayakulturens skogsskövling med efterföljande erodering av jorden, omfattande rovjakt på storvilt över nästan hela världen, och utrotningen av dronten och andra stora fjäderlösa fåglar i södra stilla havet. Vidare är det svårt att se hur mer än några få hundra miljoner människor skulle kunna bibehålla en acceptabel levnadsstandard med förindustriella produktionsmetoder, så omkring nittio procent av jordens befolkning skulle på något sätt behöva försvinna för att möjliggöra denna nostalgiska återgång.

Transhumanisterna föreslår ett mycket mer realistiskt alternativ: att inte retirera till något påhittat förflutet, utan istället driva på utvecklingen framåt med så mycket eftertanke och klokhet vi förmår. De miljöproblem som uppstår i samband med teknologi är problem med oförfinad, ineffektiv teknik, för låg politisk prioritering av miljöhänsyn, samt brist på ekologisk kompetens. Mindre tekniskt avancerade industrier i förra östblocket förorenade mycket mer än vad moderna västerländska motsvarigheter gör. Högteknologiska industrier är vanligtvis relativt harmlösa. När vi väl utvecklat molekylär nanoteknik kommer vi inte bara att kunna tillverka allt vi behöver på ett effektivt sätt, utan även rensa upp mycket av oredan som skapats av dagens osofistikerade tillverkningsmetoder. Detta skulle upprätta en standard för ren miljö som dagens traditionella miljöaktivister inte ens kan drömma om.

Nanoteknik kommer även göra det billigare att kolonisera rymden. Från ett kosmiskt perspektiv utgör jorden bara en obetydlig liten prick. Det har ibland föreslagits att vi bör lämna universum orört i dess obefläckade härlighet. Denna åsikt är svår att ta på allvar. Varje timme omvandlas genom helt naturliga processer enorma mängder tillgångar – miljontals gånger mer än människan förbrukat totalt under hela sin existens – till radioaktiva ämnen eller strålning som läcker ut i den intergalaktiska rymden. Är det verkligen omöjligt att tänka sig en mer kreativ användning av all denna materia och energi?

Men inte ens en fullt utvecklad kolonisering av universum kan garantera att befolkningsökningen inte blir ett problem – inte ens om vi antar att vi kan forsla ut obegränsat med människor från jorden till rymden. Om ljushastigheten utgör en övre gräns för expansionen kan mängden tillgångar under mänsklig kontroll som mest öka polynomiskt (~ t3). Befolkningen kan å andra sidan lätt öka exponentiellt (~ et). Om så skulle ske, och eftersom en exponentiell trend alltid i förlängningen går om en polynomisk trend, kommer medelinkomsten i slutänden att sjunka till existensminimum, och därigenom strypa den möjliga hastigheten för fortsatt befolkningsökning. Hur snart detta sker beror först och främst på reproduktionstakten. En ändring av medellivslängden skulle inte ha någon större effekt. Till och med en mångfaldigt mer avancerad teknologi skulle endast kunna skjuta upp detta oundvikliga faktum något. Det enda långsiktiga sättet att garantera en fortsatt ökande medelinkomst är någon form av befolkningskontroll, antingen frivillig eller påtvingad, som begränsar hur många nya människor det får tillkomma varje år. Det betyder inte att folkmängden inte kan öka, utan bara att ökningen måste vara polynomisk istället för exponentiell.

Skapad av Linus Petersson 2014-04-27. Mycket inspiration är hämtat från Transhumanist FAQ.

http://manniskaplus.net/2014/02/03/bota-aldrande/